Att tänka på när du väljer förlag – Hybrid vs traditionell utgivning

Är en traditionell utgivning bättre än andra alternativ? Når böcker utgivna på traditionellt förlag en större läsarskara än böcker utgivna på så kallade hybridförlag? Ligger de traditionella förlagen verkligen i framkant när det gäller att marknadsföra sina böcker? Är ett traditionellt förlag en garanti för att fysiska bokhandlare köper in din bok?
Det är hög tid att ifrågasätta gamla invanda sanningar i förlagsbranschen.

Vi på Lava ger ut både på traditionellt vis och genom hybridavtal, för oss är varje bok och författare i fokus oavsett avtalsform. Vi tycker att tyngdpunkten bör ligga på vad förlaget kan erbjuda, vilken typ av bok som ska ges ut och författarens förväntningar – det är viktigare än en ofta tröttsam debatt om ”hybrider” contra ”traditionalister”.

Skriver du en självbiografi eller exempelvis i terapeutiskt syfte kan marknaden vara begränsad, sådana manus refuseras därför ofta även om texterna är både välskrivna och intressanta. Generellt gäller därför för alla välskrivna manus i kommersiellt smala genrer att du bör fundera på hybridmodellen. Du kommer då att kunna ge ut ditt alster och förlaget bakom dig kommer att satsa på dig och din bok. Det finns flera typer av böcker som med fördel kan ges ut med hybridavtal. Till exempel passar ofta fackböcker bra på hybridavtal liksom böcker med en tydlig lokal förankring. De manus som passar bäst för traditionella avtal är bland annat sk genrelitteratur, framförallt kommersiella berättelser som tydligt kan kategoriseras som feelgood- eller spänningsromaner.

Det vanligaste argumentet från de som förespråkar traditionell utgivning är att ”man når ut överallt”. Men är det verkligen så? Självklart finns det undantag, men i de allra flesta fall är svaret, nej – särskilt när det gäller de mindre förlagen. Medan de stora aktörerna satsar sina resurser där de räknar med att få säkrast och bäst avkastning, erbjuds debutanten sällan någon marknadsföringsbudget, trots de stora marknadsföringsmusklerna som förlaget som sådant egentligen har att tillgå.

På hybridavtal måste författaren göra all marknadsföring själv, påstås det ofta från Författarförbundet och debattörer med sin bas i den traditionella förlagsvärlden.Men är det verkligen så att författaren lämnas ensam med att marknadsföra sin bok? Svaret är ett tydligt nej om boken ges ut på Lava förlag. Vi lämnar aldrig författaren ensam med den så viktiga marknadsföringen. Däremot finns det tyvärr andra förlag – både sk traditionella och hybridförlag – som inte alltid gör så mycket för böckerna i försäljnings- och marknadshänseende. Återigen handlar det inte om avtalsmodellen utan snarare om förlaget har den kunskap och de resurser som krävs.

När vi jämförde synligheten för ett antal titlar utgivna på Lava med jämförbara böcker utgivna på traditionella förlag var skillnaden stor – och inte till de gamla traditionella förlagens fördel! Böcker publicerade på Lava hade bättre synlighet och genomslag. Vi tittade bland annat på genomslag i traditionell media, inlägg och omnämnanden i sociala medier rörande jämförbara författarskap. (Vi exkluderade de mest kända författarna).

Tips inför utgivning

Fråga gärna hur förlaget kommer att marknadsföra din bok. Traditionella förlag arbetar ofta just traditionellt med marknadsföring, exempelvis med annonser i tryckt media samt pressmeddelanden. Detta är aktiviteter som inte längre är lika effektiva i att driva synlighet och försäljning, som de en gång varit.
Fråga också var annonserna kommer placeras, i vilka tidningar? Även om det kanske. låter prestigefullt att få ett införande i Svensk Bokhandels katalog är det tyvärr en åtgärd som sällan leder till inköp från bokhandlare eller ökad merförsäljning. Och faktum är att de flesta pressmeddelanden idag inte ens blir lästa, chansen att ett pressmeddelande leder till en artikel eller intervju är minimal. Det är viktigt att förlaget har en beprövad och genomtänkt strategi bakom sitt arbete med PR, marknadsinsatser och försäljning. Det är sällan framgångsrikt att bara fortsätta i gamla fotspår eller kasta sig in i sociala medier utan vare sig erfarenhet eller kunskap.

Passa gärna på att fråga hur förlaget jobbar med införsäljning och vad deras säljavdelning har för kontakter med inköpare – en personlig kontakt hos ansvariga för centrala inköp hos de större bokhandelskedjorna är mycket värt. Många förlag saknar dessvärre helt personal och resurser för effektiv införsäljning.

Det är vidare viktigt att studera ditt tilltänkta förlags räkenskaper– om ditt förlag kommer på obestånd och försätts i konkurs, då står du där utan ersättning för sålda böcker, längst ner i kön av gäldenärer, och utan böcker till försäljning. Ta en snabbtitt på hur mycket förlaget omsatt (går att göra gratis på Allabolag.se) samt hur stor vinst/förlust det genererat de senaste åren. Inget bolag kan överleva hur länge som helst utan vinst – det gäller dessvärre även bokförlag.

Försäkra dig också om processens gång. Kommer ditt manus att läsas av en redaktör? Kommer det att korrekturläsas? Hur kvalitetssäkrar förlaget sin utgivning?
Många mindre förlag har tyvärr begränsade ekonomiska resurser, ett råd är att ta del av förlagets tidigare utgivningar – är det verkligen värt att ge ut din bok, oavsett avtalsmodell, om resultatet ser amatörmässigt ut eller om manuset inte blir ordentligt språkgranskat? Det är långt ifrån säkert att det traditionella förlaget satsar mer resurser på ditt manus än vad ett hybridförlag gör.

Statusen sjunker just nu när det gäller ”traditionell utgivning”. Dels beroende på att många så kallade traditionella förlag ger ut på hybridavtal utan att vara öppna om det, dels att många traditionellt utgivna böcker helt enkelt inte håller måttet och marknadsförs illa.
Vad som är bäst för just ditt manus är en fråga som enbart du som författare kan besvara, men oavsett vilket så är det hög tid att författare i allmänhet börjar granska de traditionella förlagen samt kräver svar på viktiga frågor.