Hem Nyheter 16 vanliga misstag i manus

16 vanliga misstag i manus

Dagens gästbloggare Katrine Hamori har mångårig erfarenhet som skrivlärare och av att redigera manus. Hon har sett samma enkla misstag upprepas om och om igen. Därför bidrar hon idag med en lista på sådant som du som författare lätt kan rensa ut själv.

Stryk följande ur ditt manus föreslår Katrine Hamori

Jag har jobbat med textredigering i många år och det som slår mig varje gång jag börjar på ett nytt manus, är att det jag stryker eller ändrar i texten ser ungefär lika ut från författare till författare. Och då talar jag inte om de rent stilistiska påpekandena jag kan göra, utan om sådant som skribenten inte är medveten om är störande eller onödigt i textflödet.
Här är alltså några exempel på sådant man helst ska undvika men som många, många ständigt återkommer till;

  1. Sätt inte ” . . ” kring ord eller uttryck som du tycker är skämtsamt eller ironiskt menade.
    Exempel: Hon tyckte mannen som satt uppflugen på barstolen var ”söt.”
    Skriv inte söt om du inte menar det.
  2. Stryk alla så, ju – de behövs i princip aldrig, utom då de små orden betyder det de egentligen betyder, nämligen så= på det sättet
    i sammansättningen med desto= ju förr, desto bättre
  3. Strö inte omkring en massa att . . jämför; Sara lovade komma i tid/ Sara lovade att komma i tid. Det finns en nyansskillnad här. Båda är grammatiskt korrekta, men fundera över om du verkligen vill ha att.
  4. Markera inte att; nu tänker personen, med kursiv. Oftast framgår det i texten att här är det någon som tänker. Kursiv stil är jobbig för läsaren och överanvändning gör att det går inflation i typografin. Det är alltid läsvänligheten som ska prioriteras.
  5. Bestäm dig för hur du vill skriva dialog. Välj antingen – ( pratminus) och ny rad vid varje replik. Fungerar bäst när det är ett kort samtal mellan två personer – eller ” citationstecken”. Aldrig båda samtidigt.
  6. Skriv aldrig förkortningar i skönlitterär text. Pgr a = På grund av att det hör till snabbt nedtecknade anteckningar eller kortare faktatexter att förkorta vissa ord t ex och m fl.
  7. Glöm inte att paginera ( sidnumrera) ditt manus.
  8. Tänk på hur du namnger dina karaktärer. Äldre människor heter inte Hulda eller Eufrosyne eller Karl August. De är döda för länge sedan. I dag heter pensionärer Birgitta eller Kjell. Det finns tabeller där man kan se vilka namn som var populära vilka årtionden.
  9. Det är helt ok att börja en mening med . . . Jag
  10. Det räcker med sa ( sade) som sägeverb. Det går inte att säga något och le samtidigt. Hundra morrar, ormar väser, apor tjattrar – människor säger.
  11. Undvik anglicismer ( inflytandet från engelskan) som –ing, -ande, – andes.
    Exempel: Han kom springandes ätandes på en glass. = Han småsprang utmed häcken och mellan flämtningarna slickade han på glasstruten som hade börjat droppa vaniljsås på hans hand.
  12. Veckodagar och månader skrivs med liten bokstav.
  13. Har du svårt att skilja på de och dem – skriv då hellre dom. Eller sätt in they eller them för att testa vilket.
    De gav nycklarna till dem. They gave them the keys.
  14. Sätt inte kommatecken före och.
  15. Använd gärna synonymlexikon.
  16. Det är ok att hitta på egna ord. Språket är levande och förnyas hela tiden.

Katrine Hamori

13 KOMMENTARER

    • Hej Malin!
      Jag har nog en viss förtjusning i kursiv, fetstil och smileys. En effekt av att jag skriver mycket på nätet där det passar. Sedan brukar jag få höra att jag inte använder ordet att tillräckligt många gånger.
      /Kristina

    • Jag har som redigerare av debattprotokollet på riksdagen fått veta av språkvårdaren att det ska vara komma före och. Det bästa är kanske att inte göra det till en viktig sak.

      • Det viktigaste tror jag är att man är konsekvent. Sedan kan det vara bra att följa det språkbruk som är relevant i sammanhanget. När jag skrev business case till företagsledningen på AstraZeneca använde jag ett helt annat vokabulär än när jag träffade högstadieelever på museer. På samma sätt tror jag att slang är helt ok i böcker om målgruppen är yngre människor medan det skulle se märkligt ut i en akademisk avhandling.

  1. Kanonbra råd! Tar jag med mig när jag håller nästa kurs. Särskilt nr 13 tycker jag är ett stort problem idag, för att inte tala om särskrivningarna. Varför kan man inte bara ge rådet till alla särskrivare att sätta ut ett bindestreck?

  2. Visste inte att springandes etc. var anglicismer (nb, jag ifrågasätter dock inte att så är fallet!). Tja, alltid lär man sig nå’t/nått nytt. Punkt 16 gillar jag. Hear, hear! Nya ord. I dag kom jag på ett eller snarare ett begrepp, ”omvänd empati”. Gick i skogen med hunden och upplevde (som vanligt) stream of consciousness, och mitt i denna ström dök tanken om hur man på 60-talet började ta brottslingens parti och helt glömde offret. Oops, där bröt jag mot punkt 14. Sorry.

    Ja, språkfrågor dyker ständigt upp för oss ”skrivare” (jag menar inte ”printers”), hela dagarna, så man får vara tacksam för att det finns de som tänkt djupare kring dessa frågor än en själv.

    Lär få anledning att återkomma. Au revoir. 😉

Lämna en kommentar