Varför refuseras manus?

Att bli utgiven på ett bokförlag är att ta sig genom ett nålsöga. Varje år skickas hundratals, om inte tusentals, spontanmanus till de olika svenska bokförlagen, av dessa är det endast ett fåtal som ges ut. På ett förlag med ett 30-tal böcker per år är det troligtvis inte fler än 1–2 av dessa som är spontanmanus. Men vad är det då som gör att ett manus blir refuserat? I denna artikel listar vi åtta vanliga faktorer som leder till refusering, och vad du kan göra åt dem.

Första kapitlet är inte fängslande

Alla som läser ditt manus kommer att börja med det första kapitlet, eller prologen om du har en sådan. Om de första styckena inte är fängslande eller om de har många språkfel kommer förlagsmedarbetaren troligtvis att sluta läsa. Lägg därför extra tid på att se till att manuset har en intresseväckande start genom till exempel en fartfylld händelse eller en förändring i karaktärens liv. Du bör även vara extra noga med att kolla språket här: bra flyt, få fel och tydliga meningar.

Språk

  • I många fall kan språket vara avgörande. Några grammatiska fel här och var är inte nödvändigtvis det största problemet, ännu viktigare är stilen och ordvalen. Några vanliga misstag är:
  • adjektivsjukan – överanvändning av adjektiv och adverb.
  • klyschigt språk – överanvändning av vanliga formuleringar så som vacker som en blomma och tårar som rinner som en flod.
  • upprepningar – särskilda formuleringar som upprepas eller saker som sägs på flera sätt.
  • passivt språk –formuleringar som distanserar läsaren från handlingen, till exempel kan: ”han såg hur hon började gå fortare”, ändras till: ”hon ökade takten.”
  • för mycket bildspråk.
  • för mycket dialog – undvik att skriva ”hej”, ”hur mår du?” och andra utfyllnadsrepliker. Håll till det som måste sägas.
  • för många grammatiska fel – om varje mening har felböjningar, tempusbyten eller stavfel bör du göra en ordentlig språkgranskning innan du skickar till förlag.

Bristande gestaltning

Även om detta har med språk att göra är det så pass viktigt att det får en egen punkt. Nästan varje författare som inte aktivt har jobbat med att föra in gestaltning kommer att få höra att gestaltningen är bristfällig vid respons från en professionell lektör eller redaktör. Därför är det väsentligt att gå igenom manuset och se till att du gestaltar, visar istället för återberättar.

Struktur

Att hitta en bra struktur i manuset är oerhört viktigt för läsupplevelsen – annars riskerar läsaren att inte hänga med. Några vanliga aspekter som påverkar strukturen är:

  • felaktiga perspektivbyten – perspektivbyten ska ske tydligt, annars bör de inte ske alls. Byter du perspektiv mitt i en scen eller mitt i ett stycke? Då bör du överväga att endast byta perspektiv när du byter kapitel eller när du har ett tydligt scenbyte.
  • för många trådar eller karaktärer – om läsaren följer 5–6 olika karaktärer som alla har varsitt händelseförlopp lär hen bli förvirrad. Försök att hålla till max 3–4 karaktärer och händelseförlopp.
  • för många eller otydliga tidshopp – har du ett händelseförlopp som utspelar sig på 1960-talet och ett i nutid? Se då till att det är tydligt när tidshoppen sker, gärna en tidsperiod per kapitel. Undvik även att ha många och långa tillbakablickar, de motverkar en känsla av utveckling.
  • röd tråd saknas – om du skriver om olika karaktärer eller olika tidsperioder, se till att de tydligt kopplas samman. Det ska finnas något som förenar alla kapitel.

Platta karaktärer

Läsaren måste få en chans att bry sig om dina karaktärer lika mycket som du gör och det bästa sättet är att ge dem brister. Ett vanligt misstag är att författare bara ger bra egenskaper till sina huvudkaraktärer, det enda negativa med dem är att dåliga saker har hänt dem. Ta till exempel en kvinna vars man är otrogen. Visst, läsaren kommer kanske tycka synd om henne. Men om hon i övrigt är snäll, snygg och rolig så kommer läsaren aldrig att helt och hållet engagera sig. Även hon måste ha gjort något fel. Ingen är perfekt. Var inte rädd för att vara lite taskig mot dina karaktärer och tvinga dem gå igenom jobbiga situationer.

Fel genre eller fel målgrupp

Många förlag väljer att inte ge ut en viss typ av litteratur, antingen för att de valt att specialisera sig inom vissa gränser eller för att de inte ser kommersiell potential. Kolla därför alltid på förlagets hemsida vad de söker efter. Står det uttryckligen att de inte är intresserade av poesi, då kommer de inte ens titta på ditt manus om du skickar ett i den genren. Har du skrivit en nischad fackbok kanske förlagen inte ser en tillräckligt stor målgrupp för att det ska löna sig, även om fackboken är av hög kvalitet.

Dåligt följebrev

Även om följebrevet i sig inte nödvändigtvis leder till refusering, kan det bidra till att ett förlag refuserar. Om ditt följebrev är hastigt och slarvigt skrivet kan det göra att läsaren får samma intryck av ditt manus. Lägg därför tid på ditt följebrev. Försök att sälja in din bok och kort sälja in dig själv. Du behöver max skriva en sida. Många förlag uppskattar även en synopsis, en sammanfattning av handlingen från start till slut, inte heller denna ska vara längre än en sida.

Idé

Slutligen kan refuseringen helt enkelt bero på din idé. Om manuset saknar originalitet kanske förlagen varken ser kommersiell eller litterär potential. Det är inte helt ovanligt att författare inspireras av sin favoritbok eller film, och då mer eller mindre skriver en kopia av den. Se därför till att din idé är någorlunda unik. Har du skrivit en självbiografi kan det även vara så att förlagen inte ser något allmänt intresse. Det är nämligen få läsare som är intresserade av en självbiografi av en okänd författare om det inte finns något unikt som lockar: sektmedlemskap, ovanlig sjukdomsdiagnos eller liknande.