Anki Mossberg

Berätta om handlingen i din bok, hur idén till boken föddes och om boken har något konkret budskap du vill framföra.

”I Nils Fotspår” är en feelgood roman med roadtrip-tema och titeln anspelar på Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Eftersom det numera är ont om gäss man kan flyga på, fyller huvudpersonen i stället bilen med diverse bra-att-ha-grejor, innan hon ger sig av.

Intentionen är att ta sig från Skurup i Skåne och, precis som Nils Holgersson och gässen, så småningom hitta fram till Kebnekaise i norr. Sen hem igen, såklart.

Mötena blir många. I flera fall livsavgörande och Katarinas inre resa är i många avseenden lika viktig som den fysiska. Även om Katarina givetvis förnekar det så kanske Selmas Nisse också påverkar en del av det som sker?

Den Katarina som ger sig av är en ganska blek, trött och sliten kvinna i sextioårsåldern. Men norrsken kan göra underverk. Även med dem!

Vad inspirerar dig mest när du skriver?

Det är fantastiskt kul att försätta sina karaktärer i olika dilemma och sen, utan att redigera mig ur problematiken, se till att de kommer helskinnade igenom.

”Nisseboken” är min debutroman och jag var väldigt förvånad när jag insåg att ingen verkade ha skrivit på samma tema tidigare. Tänk vilken grej att få ta dagen som den kommer och dessutom se hela landet genom bilrutan. Mer inspiration behöver man inte!

Vilken målgrupp vänder sig boken främst till och vad hoppas du att läsaren tar med sig efter att ha läst boken?

Spontant tänkte jag kvinnor i min egen ålder. Sextio, plus minus tio. Men det är inget som säger att boken inte kan läsas av andra.

Jag vill att läsaren ska känna igen sig själv i dialogerna. Att språket ska vara korrekt för de olika personligheterna. Handlingen ska också kännas trovärdig, trots att jag försökt väva in så många associationer till Nils Holgersson boken som möjligt.

Det ska inte vara nödvändigt, men det skadar heller inte, om man läst Selma Lagerlöfs original. Flera läsare har påpekat att de blivit intresserade av att läsa den, efter att de läst min bok. Wow!

Vad gör du när du inte skriver? Berätta gärna lite mer om dig själv!

Till vardags är jag forskningsingenjör på universitetet. Min arbetsdag består av provrör, pipetter och en uppsjö av fantastiska maskiner. Ett arbete jag trivs väldigt bra med. Blandningen av människor, både vad gäller ålder, utbildning och härkomst är en ypperlig omgivning för någon som skriver. Kafferasterna är en outtömlig källa av anekdoter som, efter lite finputsning, ofta kan återanvändas.

Skriver du på något nytt just nu?

Just nu skriver jag på den tredje delen av det som helt plötsligt blev till en hel liten serie. Hur gick det till? Läser ni ”I Nils Fotspår” kanske ni också upptäcker de lösa trådarna jag ämnar binda ihop?

Har du några bra skrivtips till aspirerande författare?

För mig är skrivandet en hobby. En hobby som ska vara roligt och givande. Inget tvång och dåligt samvete.

Är det tillfälligt ”stopp i röret” brukar jag gå tillbaka och läsa det jag skrivit tidigare. Redigera ett par kapitel bakåt och se om det går lättare när jag åter når fram till det senaste jag skrev.

Om inte… läser jag igen! Kanske är det något som skaver? Något som inte stämmer eller saknas och måste justeras innan jag kan komma vidare.