Christer Botéus

“Cirkeln” är en spänningsroman om makt, ideologi och dolda nätverk som utspelar sig i vår dramatiska nutid med historiska tillbakablickar. Romanen följer Europol-agenten Simon Richter i jakten på en rysk spion i den tyska makteliten, samtidigt som personliga relationer och historiska arv komplicerar bilden. Boken utgör den avslutande delen i en trilogi som även omfattar “Hannahs berättelse från Berlin” (2024) och “Gryning i Berlin” (2025).

Christer Botéus är beteendevetare och socionom i grunden, men har också levt och arbetat i både Berlin och Algarve under flera år. Han har arbetat med konst, bland annat genom egen galleriverksamhet. I sina berättelser förenar han samhällsanalys med personliga perspektiv.

Vad var den ursprungliga idén till “Cirkeln”, och när kände du att det här måste bli en roman?

När man bor och lever i Berlin genomsyras man genom byggnader, platser och kulhål i fasader av nutidshistorien. Tanken på att skildra mina upplevelser i bokform växte fram under strövtåg i staden samt besök på olika kyrkogårdar där det alltid finns minnesmärken från krigen.

Vad var den största utmaningen i att skriva om underrättelseverksamhet och politiska maktspel?

Det politiska maktspelet följer man dagligen i press, tv och olika sociala medier och poddar. Tänker på när man läste statistik på 1970-talet och fick en bok I handen med titeln “Hur man ljuger med statistik”. Man kan nästan påstå samma sak idag och hänvisa till olika skriftliga källor för att få fram sitt budskap då källhänvisningar ofta saknas.

Det är svårare att få grepp om den hemliga underrättelseverksamheten av naturliga skäl. Men även den kommer upp till ytan ibland genom intervjuer.

Som författare önskar man att boken skall vara nära verkligheten för att skapa spänning för läsaren.

Titeln “Cirkeln” antyder något slutet eller återkommande – vad symboliserar den för dig?

För mig är det något utan slut.

Finns det någon scen eller karaktär som du känner extra starkt för?

Tycker om Europolgruppens ledare Frank och avskedet från Simon på hans yttersta på hospiset han ligger på. Det kändes starkt för mig.

Hur relevant tycker du att romanens teman är i dagens politiska klimat i Europa?

En kombination av ekonomisk oro och missnöje med migrationspolitiken i framför allt gamla Östtyskland håller på att omforma det politiska landskapet i Tyskland. Samma missnöje har skapat framgångar för högerpopulistiska grupper runt om i Europa. Jag vill med “Cirkeln” skildra den delen av vår samtid.

Hur har din bakgrund som sociolog och beteendevetare påverkat ditt skrivande?

Inte helt enkelt att svara på. Om det är min utbildning eller politiska intresse som har fått mig intresserad av att se hur ofta grupper manipuleras av en stark ledare. Det kan också vara länder som dominerar andra eller nationella grupper som abonnerar på sanningen.

Jag har skrivit i trilogin hur en grupp, ”Fosterlandets vänner” används av skrupelfria individer för egna intressen. Men också på individnivå hur bokens olika karaktärer förändras över tid när de ställs inför olika yrkes- och livsval.

Du har tidigare skrivit både fackböcker och skönlitteratur, hur skiljer sig skrivprocessen åt mellan dessa?

Att skriva en fackbok handlar primärt om att förmedla kunskap, det innebär att man gör en grundlig research inom det ämne man skriver om. Mina fackböcker, om man skall kalla dem så, handlade huvudsakligen om olika konstnärer och deras skapande. Som gallerist var jag väl förtrogen med ämnesområdet och intervjuade de utvalda konstnärerna i deras ateljéer runt om i Europa.

Skönlitteratur fokuserar mer på att skapa en upplevelse för läsaren. Där spelar dramaturgin en viktig roll och i mina böcker som utspelar sig på olika platser i Europa har jag även använt mig om konst som substitut för kapital. Huvudpersonen i trilogin Simon arbetar med försäljning av exklusiv konst och anlitas av ledaren bakom Fosterlandets vänner att sälja konst som nazisterna stal.

Du har bott och arbetat i bland annat Berlin, hur har denna miljö präglat ditt berättande?

Min fru är tyska och våra söner föddes i Berlin. Min svärfar var politiskt aktiv framförallt under 1960–1970-talet. Han är sedan många år verksam som författare och har skildrat delar av Berlin i ett otal böcker. Jag nämner det då vi ofta diskuterar politik och arkitektur. Platserna som beskrivs i böckerna känner jag mycket väl till.

Som svensk kan man inte undgå att reagera på det formella tilltalet som fortfarande existerar människor emellan samt det hierarkiska strukturerna. Jag har försökt att skildra det till viss del i trilogin.

Finns det återkommande teman som du märker att du ständigt återvänder till i dina böcker?

Konst har naturligtvis en tendens att leta sig in i handlingen i de mest skiftande berättelser.
Existentiella samtal och frågeställningar brukar också dyka upp.

Vad hoppas du läsaren känner och tar med sig efter att ha läst ”Cirkeln?

Min önskan är att man fängslas av karaktärerna och platserna som beskrivs. Men också att man aldrig skall vara för säker på att historien inte kommer att upprepa sig igen. Och att vi alltid skall värna om ett öppet och demokratiskt synsätt.