Ankie Almroth

Ankie Almroths bok Med doften av Iran kom ut på Lava förlag i slutet av september. Hur känns det nu, ett par veckor efter boksläppet?

Det känns både spännande och nervöst. Samtidigt som jag tycker att boken har ett viktigt budskap önskar jag att många kan njuta av att läsa om en lycklig tid i mitt liv, då boken är en mix av självupplevda dagar och ren fiktion. Att träffa någon från en annan kultur känns fortfarande lite skrämmande för många, och oftast lyfts problemen mer än vinsterna av mångkulturella relationer. Vi pratar ofta om kulturkrockar, integration och inkludering som problem som måste lösas, snarare än att se själva människan under skalet och relationens betydelse.

Kul att höra! Berätta gärna lite mer om själva boken och hur du fick inspiration till den.

Den föddes lite av sig själv. Jag har alltid tänkt att jag borde skriva en bok om möten människor emellan. I den här boken har jag lagt stor vikt vid språkets betydelse för att utveckla både en egen självkänsla och en kollektiv självkänsla. Familjens betydelse är också något jag vill lyfta. I dagens stressiga samhälle, där andra än familjen umgås med sina barn och gamla större delen av deras vakna tid, tycker jag att det är intressant och viktigt att skriva om en lycklig familj som hade förmånen att spendera mycket tid med varandra. Den handlar om en armenisk man från Iran som alltid har vetat att han ska träffa en kvinna från det nordiska ljuset. Kvinnan han möter har också haft en visshet om att träffa en man som kan ge henne en stor, bullrig familj. Det var nog skrivet i stjärnorna att just de två träffades. Det är en interkulturell kärlekshistoria.

Tack så mycket! Jag vill också passa på att fråga om varför du valde Lava förlag och hur du känner att samarbetet har fungerat.

Min första bok kom till genom ett gott samarbete med Lava, och därför kändes det naturligt att fortsätta samarbetet med bok nummer två. Jag har haft en god och nära kontakt med min förläggare, och det känns viktigt för mig att det fungerar bra. Som författare är det viktigt att få snabb respons på frågor om innehåll och upplägg, då det är ett ganska ensamt arbete att skriva en bok. Jag tycker att min förläggare alltid har funnits där och hjälpt mig igenom olika delar av boken.

Det gläder oss att höra! Slutligen kanske du kan dela med dig av dina bästa tips till blivande författare?

Låt processen få ta tid. Tänk mycket på innehållet mellan skrivstunderna, och så fort bra tankar om innehåll eller förbättringar dyker upp, anteckna dem, för det är lätt att glömma. Åk gärna till platser som du har i boken och minns eller fantisera; det underlättar mycket. Tänk på att du lever med ditt manus under en längre tid, och att det får ta tid att skriva en text. Läs den många gånger och gläds åt skrivandet. Ge inte upp om den blir refuserad, utan ta nya tag och förbättra. För mig är det en frihet att skriva, vilket jag har som mitt stora fritidsintresse.