
Rikard Gestrin
Rikard Gestrin gav i våras ut boken Lonely och jag på Lava förlag. Berätta gärna lite mer om handlingen i din bok.
Boken handlar om Frank Swärd som en dag förlorar sin familj i en olycka. Han dras ner i en avgrund av sorg och ensamhet, där hans enda sällskap är en fantasigestalt från barndomen. Hon heter Lonely, och hon är ett hjärnspöke som säger saker som han inte vill höra. Hon utmanar honom att ställa sig frågor som han har undvikit hela livet, och att möta ett förflutet som har format hans personlighet. Ett förflutet som handlar om hans äldre brors död, och som gömmer en sedan länge dold sanning. I samma veva påbörjar Franks farfar Folke ett eget sökande efter sanning och försoning. Han har precis förlorat sin bror i en sjukdom och bestämmer sig för att ta itu med en gammal incident som har varit ett dåligt samvete sedan de var barn. Frank och Folkes öden är sammanlänkade, och de behöver varandra för att kunna hitta ett nytt syfte med livet. Boken är en tragikomisk skildring av sorg, ensamhet, kärlek och försoning.
Du tar ju upp en hel del tunga ämnen i din bok. Var fick du inspirationen till boken?
Det hela började med ”Clarence, I like you. I always have, always will!” Den Elvis karaktär som var Clarences eget hjärnspöke i filmen True Romance. De korta sekvenserna mellan dessa karaktärer hängde kvar i mig och fick mig att vilja skapa mig en egen Mållgan figur. En vuxenvärldens motsvarighet till låtsaskompis som tar i de tankar man själv inte vågar röra. Jag var själv en ensam tonåring och Lonely fick väl liv innan mitt skrivande verkligen började. Många år senare hade jag och min fru vårt första barn. Jag har alltid haft något av ett pre-konsumerande av olyckor, sorg och hemskheter som skulle kunna hända, så för att bearbeta min värsta mardröm började jag skriva ner den. Att förlora fru och barn… hur överlever man det? Sedan kom åren då mina äldre släktingar började dö bort, min morfar och min farfar dog med kort mellanrum och jag var nära dem bägge. Att rensa ut deras hem, plocka ner ett helt liv i en liten kartong som med tiden kommer att sorteras bort, glömmas och försvinna kändes ovärdigt. Jag har alltid fascinerats av de finstilta i relationer, det som inte är uttalat men ändå orsak till hur vi agerar och behandlar varandra. Min fru och jag har spenderat ett otal antal middagar i offentliga miljöer och roat oss med att försöka lista ut eller helt enkelt bara vilt fantisera om vilka vi omges av i restaurangen. Och allt det här sammanlagt trillade helt enkelt ut i ord och formade min debutroman. Jag ser Lonely och jag som ett aningen trubbigt men älskvärt väsen som bara bestämt sig för att finnas helt enkelt.
Varför valde du att ge ut boken på Lava förlag och hur upplever du att samarbetet fungerat?
Jag skrev boken och lade undan den. Jag är dyslektiker och rätt hemmastadd i tvivelsjuka så jag hade inga planer på att skicka in något. Men så såg min fru en annons på Instagram att Lava sökte romaner så utan att fundera mer på det skickade jag in den och glömde bort den igen. När en förläggare ringde hade jag svårt att tro på det. Sedan började det roliga! Efter att vi skrivit kontrakt har jag fått hjälp av olika typer av granskare, berättelse, språk, stavning etc och vad jag har lärt mig! Jag har haft olika förläggare för olika delar av boken och de har alla varit väldigt proffsiga! Så fort jag har minsta fundering har jag skickat den och fått tydliga svar med vändande post. Jag har inte betalat något överpris för det jag fått och blir så klart som många andra illa berörd och arg över det missunnsamma mediadrevet som nu rumlar runt i tablåerna. Ser nu fram emot en kommande ljudboks utgivning och ett fortsatt samarbete med Lava.
Vad kul att höra! Slutligen tänkte vi passa på att fråga om du skriver på något nytt just nu?
Jag har ett jätteroligt huvudprojekt på gång! En till relationsroman som handlar om en man (Roland) som efter en tragisk bortgång flyr ut till ett torp i Håtuna för att vara självförsörjande och oberoende av omvärlden. Det går så klart inte så bra då han inte förberett någonting. Han skadar sig, vintern kommer, han blir osams med sin dotter, en snöstorm sopar bort vägen och elnätet. Mobilen dör sakta bort. Mitt i det kalla eländet dyker en mystisk ung man upp i sällskap av en tillsynes ofrivilligt närvarande och dement äldre herre. De flyttar in i det öde granntorpet och den unge mannen med en ofrånkomligt kriminell karisma spenderar dagarna med att minutiöst söka igenom torpet och alla dess uthus. Den gamle förvirrade mannen besitter i klarare ögonblick en väldig kunskap i Rolands släkthistoria. I en parallel skildring gör jag nedslag i Rolands morfar Augustines liv från dagen han föds i torpet till den dagen han dör i torpet. Augustin är i unga dagar en sjöman och tjänstgör på både M/S Drottningholm i slutet av andra världskriget och M/ S Stockholm på 50 talet. Under den ödesdigra natten då Stockholm kolliderar med Andrea Doria förlorar han en kär kamrat och är med om ett äventyr som kommer att hemsöka honom resten av livet.
När den boken är klar kommer två deckare med utgångspunkt från Linköping. Ska bli skönt att få ut alla berättelser på papper och ge plats för något nytt.
Rekommenderas för dig























